en snabb tillbakablick
Porträtt har alltid varit det jag har tyckt mest om att fotografera. Just för att jag tycker om att arbeta med känslor och hur det kan förmedlas genom ansiktsuttryck och kroppsspråk. Allt från konstbilder till modebilder och egentligen precis allt däremallan har varit det jag har fastnat för.
Från att jag har använt ett standardobjektiv (18mm-55mm) då skärpedjupet inte blev som jag strävade efter blev resultaten ungefär såhär:
2012, Jag
När jag var mindre läste jag alla Kittyböcker, jag älskade att läsa däckare och om hur tuffa tjejer hade självförtroende och mod och efter att ha resnat i mitt gamla rum hittade jag böckerna som jag var så fräslt i. Jag blev inspirerad och ville göra ett bokomslag till Kittyböckerna, så jag sprang ner i källaren med min dåvarande Canon 1000D och standardobjektiv och levde mig in i rollen som Kitty när hon löste mordfall.
2013,Nora
Detta var en "dagen efter" och jag hade trädgårdsfest kvällen innan. Vi åt frukost och lyssnade på Rodriguez och jag skulle fånga ögonblicket. I efterhand, såhär efter två år med mer kunskap om bildbehandling skulle jag dragit ner kontrasterna en aning och förmodligen ha bilden i färg. Men det är ju en smaksak det där, det finns ju inga rätt eller fel.
2013, Esther
Det var vinter och lillasyster Esther rullade chokladbollar, men ville hellre äta upp pärlsockret. Självklart ropade mamma att detta måste vi minnas och jag fram med kameran i fruktansvärt dåligt ljus. Men med hjälp photoshop går det mesta att lösa. Jag gillar den här bilden just för att min lillasyster är den mest busigaste ungen i hela världen och att det var en självklarhet att detta skulle hända, dessutom är hon en kopia av mamma när hon var tre år och jag ville i bildbehandligen få känslan av att bilden var tagen på 60/70-talet men ändå tidlöst, därav bruset i bilden som föll sig naturligt i det dåligt belysta köket.
Här hade jag på håltimman sprungit till affären och köpt mig ett 50mm-objektiv och direkt efter sista lektionen fotade jag Anna;
2014, och jag älskade fortfarande svartvitt.
Senare den hösten fotograferade jag min lillasyster Thea med mitt "nya" objektiv;
Denna gången i färg, vi var på vår bakgård och jag fotograferade till en uppgift vi hade i skolan. Jag älskar hur mjukt ljuset lägger sig i ansiktet och jag fick det som jag ville ha det. Anledningen till jag valde Thea som modell var för hennes uttryckssätt hon har i ansiktet (tröttheten som kommer med höstmörkret) och hennes långa hår i en fläta som hon har sparat så länge för att få.
Just nu, 2015, håller jag på med ett projekt som snart kommer att visas upp. Mer om projektet kommer komma upp senare i höst, men just nu får det fortfarande vara en hemlis. Håll utkik!
